Den viktigaste berättelsen

#50 David Andersson – Vännernas åsikter påverkar dina klimatutsläpp

Klimat- och konsumtionsforskaren David Andersson på Chalmers, undersöker vilka faktorer som påverkar hushållens klimatutsläpp och om det finns en koppling mellan välbefinnande och höga utsläpp.
David har också utvecklat webbtjänsten Svalna som hjälper dig att räkna ut din klimatpåverkan från konsumtion, boende, transporter och mat.
Det blev ett långt vindlande samtal om vad som egentligen kan styra vårt beteende i mer hållbar riktning, och hur mycket vi påverkas av normer och vad vänner och grannar tycker.

Mer information
Läs mer om David
Testa Svalna

2 Responses to “#50 David Andersson – Vännernas åsikter påverkar dina klimatutsläpp”

  1. Johanna

    Hej!

    Tack för en väldigt bra och informativ podd. Jag har med stor behållning lyssnat och är nu på gång att få den myndighet jag arbetar på att skala upp sitt klimatarbete ordentligt – inspirerad av din podd.

    En sak har jag dock tänkt mycket på i klimatfrågan. Jag har en liten besättning med nötkreatur som vi i familjen sköter vid sidan om våra ”dagjobb”. Det är gräsbetande ekodjur som betar mark som annars skulle växa igen. Djuren går på bete minst sju månader om året och resten av tiden äter de ensilage från gården. Allt är KRAV-certifierat. De har aldrig fått något kraftfoder.

    I och med att jag själv är djurägare retar jag mig på den onyanserade debatten kring kött. Det verkar som att valet står mellan att vara vegan eller att köpa kött från antibiotikastinna djur från andra länder som dessutom äter massor av kraftfoder. Jag tycker att det vore rimligare att uppmuntra folk att äta mycket mindre kött generellt men att välja bra kött (svenskt, närproducerat KRAV-märkt naturbeteskött)när man väl ska köpa något. Betande djur är en av de metoder som faktiskt kan bidra till att koldioxid från atmosfären binds i marken och kan förvaras där en längre tid. Jordbruksmark som inte plöjs kan lagra in kol genom att en del av växtresterna och rötterna inte förmultnar till koldioxid utan omvandlas till mer stabila kolföreningar som stannar i marken. Enligt Jordbruksverket finns också siffror på att en typisk naturbetesmark kan binda upp till 100 kg CO2/ha och år. Kolinlagring gynnas av produktionshöjande åtgärder. Kultiverade gräsmarker kan lagra in mer än 1 000 kg kol per hektar och år enligt internationella studier. Klimatavtrycket för det genomsnittliga svenska nötköttet är ca 26 kg CO2e/kg benfritt kött. Jag har läst att fyra personers resa till Thailand motsvarar 18 personers årsförbrukning av nötkött (grovt räknat). En annan fråga man bör ställa sig är hur skulle det fungera att producera andra livsmedel, som spannmål, bönor och grönsaker, om det inte var för den återförsel av näring från djurens gödsel som är så viktig för att en åker ska kunna vara produktiv. Slutsatsen jag drar är att djur är en avgörande del av det ekologiska lantbrukets överlevnad och att frågan egentligen handlar mer om hur köttet produceras snarare än om vi ska producera kött i huvudtaget.
    Det vore spännande att höra denna vinkling i något poddavsnitt!

    Svara
    • Ragnhild

      Hej Johanna och ursäkta detta väldigt sena svar!
      Roligt att höra att du blir inspirerad av Klimatpodden. Det är ju ett av syftena med podden. Jag håller med dig om att köttdebatten väldigt ofta blir onyanserad. Det är givetvis skillnad på kött och kött och lösningen är kanske inte att vi alla blir veganer, utan snarare att vi behöver dra ner på vår köttkonsumtion och välja klimatsmart när vi väl äter kött. Tar gärna upp detta tema igen!

      Svara

Kommentera

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS